Reijo Ståhlberg

Reijo Ståhlberg 21,69

Rekord
Kula 21,69 m, Nordiskt rekord

Meriter
EM guld inomhus -78, -79, -81
Olympiska spelen 4. plats -80
Europamästerskap 4. plats -78
Landslagets kapten 1976-1982

Tränare
Seppo Simola

Vår förening hade under 1970- och 1980-talet en stark representation i kastgrenarna. Den mest framgångsrika var Reijo Ståhlberg, som var den första i Esbo IF:s historia som nådde värdetävlingsmedaljer. Reijo vann tre gånger Europamästerskapet i kulstötning inomhus. I både olympiska spelen som Europamästerskapen utomhus placerade han sig som bäst på fjärde plats. Reijo var under sin karriär uppskattad som idrottare och fick heder att fungera som landslagets kapten åren 1976-1982. Vi intervjuade Reijo i föreningens klubbrum på Fallåker.

Nils Lindstedt var personen som lockade Reijo till Esbo IF. Esbo IF:s målmedvetna verksamhet och satsning på kastgrenar övertygade. Reijo prisade Nisse som en enormt bra stödperson. Nisse ordnade allt. Föreningen satsade på utveckling och stödde föreningens toppidrottare. Föreningen ordnade bl.a. några läger för kastare i Eerikkilä. Enligt Reijo var utnyttjande av skolorna en av Nisses huvudteser. Föreningens toppar kom på Nisses initiativ att aktivt besöka skolorna i Esbo. Skolbesök gjorde Reijo också då föreningen hade ordnat honom en arbetsplats på Idrottsverket. Reijo fungerade som stadens marknadsföringsperson under en fyra års period på 1980-talet. Reijo berättade att han då besökte varje Esboskola.

Reijos rekord 21.69 höll över årtusendeskiftet, trots de finska kulstötarnas anstormning och resultatet är fortfarande Nordiskt rekord. Reijo har förstås självklart fungerat som 20-metersklubbens ordförande ända från grundandet av klubben. Han fungerar också som Otnäshallens fastighetsbolags ordförande och viceordförande i Finlands Idrottsförbunds stiftelse, så idrotten har fortfarande en plats i hans hjärta.

Idrottskarriären tog slut genom skador, då de stora lederna inte höll för påfrestningarna och därmed kunde Reijo inte fortsätta sin karriär. Tio år som toppidrottsman i Finlands förhållanden är att högakta, enligt Reijo nästan maximal tid för att klara av bl.a. de stora temperaturväxlingarna mellan inomhusträningsplatsen och uteförhållanden som i sig själv är en stor skaderisk.  Arbetslivets första metrar var svåra efter karriären. Reijo är tacksam för bankdirektörtjänsten han erhöll. Det var jobbigt, men fyllde den enorma luckan som idrottslivet hade lämnat. Kaptensuppdraget i landslaget och toppidrottskarriären har befrämjat Reijos framgångsrika arbetskarriär.

F.d. toppidrottaren Ragne Kytölä (f. Backman) som fungerar som tränare i föreningen ville fråga Reijo, om han i yngre ålder har utövat andra idrottsgrenar. Reijo berättade, att han spelade handboll, men grenen var en förhållandevis liten sportgren på 70-talet, då alla friidrottade. Kulstötningen hittade han i en skoltävling, då han som ca 10-åring stötte två meter längre än de andra. Den tiden var friidrotten en gren som aktivt utövades och inlärdes i skolorna. Det kunde ha varit så, att Reijo hade blivit diskuskastare i stället för kulstötare, men kommunen gav inte hans pappa lov att på egen hand bygga en diskusring på parkerings­platsen invid danspaviljongen. Motiveringen för avslaget var, att om en får bygga, så kommer det flera. Därmed blev Reijo lyckligtvis en kulstötare, en enormt framgångsrik sådan.

Reijo ville ännu poängtera, att mängden av upprepningar och säkerheten via dessa var nyckeln till hans goda resultat. Han berättade, att han stötte upp till 10 000 stötar per år och 100-120 stötar per träning fyra till fem gånger per vecka. Under de bästa vinterveckorna stötte han över 700 stötar. Som ung kan man göra mera upprepningar och som äldre kan man minska på upprepningarna och öka intensiteten. Reijos tränare Seppo Simolas grundidé var att träningen bör ha effektivitet. Reijo förundrar sig över att nutidens idrottares ”vistas” på idrottsplanen. Träningen bör göras effektivt och efter det förflyttar man sig (vilar) för att göra annat nyttigt.

Reijos budskap till föreningens unga idrottare är att titta, lyssna och välj rätt. Idrottarkarriären är mycket givande. Idrotten ger enligt Reijo inte mera livstid, men livet är trevligare. Till slut önskade Reijo den fina hundraåriga föreningen lycka till.